- \n
- <\/span><\/span>Introduktion<\/span><\/a><\/li>\n
- Halmbalshus p\u00e5 Ecotopia<\/span><\/a><\/li>\n
- Delad entreprenad<\/span><\/a><\/li>\n
- Byggekologins pelare<\/span><\/a><\/li>\n<\/ul>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”2_5″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”3_4,1_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”3_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_heading title=”Introduktion” url=”http:\/\/Introduction” module_id=”introduktion_link” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” title_level=”h2″ custom_margin=”-17px|||||” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_heading][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” custom_margin=”-14px|||||” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
<\/span><\/span>Ekologi betyder \u201dvetenskapen om de levande varelsernas relationer till sin omv\u00e4rld\u201d. Ekosystemet utg\u00f6r komplexa sammanhang mellan v\u00e4xter, djur, m\u00e4nniskor, mikroorganismer, vatten, vind, mineraler med mera. <\/span><\/p>\n
Ekologins grundregler:<\/strong><\/p>\n
- \n
- Allting h\u00e4nger ihop med allt annat<\/span><\/li>\n
- Allting m\u00e5ste ta v\u00e4gen n\u00e5gonstans<\/span><\/li>\n
- Naturen vet b\u00e4st<\/span><\/li>\n
- Det finns inga gratisluncher. (Barry Commoner i Cirkeln sluter sig)<\/span><\/li>\n<\/ul>\n
Byggekologi (internationellt \u00e4ven kallat green building) utg\u00f6rs av den omfattande l\u00e4ran om v\u00e4xelverkan mellan m\u00e4nniskan, hennes bebyggda milj\u00f6 och ekosystemet. Men \u00e4ven h\u00e5llbart, energieffektivt och giftfritt byggande utifr\u00e5n anpassad kunskap och teknik. Detta med syftet att efterl\u00e4mna en h\u00e5llbar och b\u00e4rkraftig milj\u00f6 till n\u00e4stkommande generationer.<\/p>\n
Uppbyggnaden av Ecotopia p\u00e5 g\u00e5rden med sina sju hektar p\u00e5 \u00d6sterlens backlandskap har skett utifr\u00e5n ett helhetsperspektiv och permakulturprinciperna. Ecotopia best\u00e5r idag av byggnader i olika kombinationer av ekologiska byggmaterial som halm, lersten och -puts, kaolinlera, f\u00e5rull, hampa, lin, sten, fur och l\u00e4rksp\u00e5n, cellulosa, linolje-, \u00e4ggtempera- och kalkkasseinm\u00e5lning et cetera. Detta med tillh\u00f6rande konstruktioner, energiber\u00e4kningar, kretsloppsavlopp, kombinerat v\u00e4rmesystem med solpaneler och -celler, recyclade material fr\u00e5n lokalsamh\u00e4llet m.m.<\/p>\n
P\u00e5 Ecotopia sammanl\u00e4nkas gammal och ny kunskap. Jordbruksfastigheten \u00e4r en Sk\u00e5nel\u00e4nga fr\u00e5n 1820 byggd av torkad lersten, som f\u00f6rl\u00e4ngdes med en ekonomibyggnad 2010. Sedan uppr\u00e4ttades m\u00f6tesplatsen och framtidsverkstaden. Under 2013 slutf\u00f6rdes uppbyggnaden av sammanlagt fem ekostugor varav en \u00e4r tillg\u00e4nglighetsanpassad. Den sista byggnaden \u00e4r ett halmbalshus i plusenergistandard som slutbesiktigades i december 2016. M\u00e5nga olika workshops har h\u00e5llits d\u00e4r deltagarna var delaktiga.<\/span><\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”3_4,1_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”3_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_heading title=”Halmbalshus p\u00e5 Ecotopia” module_id=”halmbalhus” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” title_level=”h2″ global_colors_info=”{}”][\/et_pb_heading][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” custom_margin=”-14px|||||” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
<\/span><\/span><\/span>Den sista byggnaden, ett enfamiljshus \u2013 halmbalshusbygge har planerats i egen regi. Planeringens grundsten lades under kursen B\u00e4rkraftigt byggande och boende p\u00e5 H\u00f6gskolan i Dalarna. Bygglovsritningarna har utf\u00f6rts av ekoarkitekt Martin Zeiko fr\u00e5n \u00d6sterrike. Byggnaden slutbesiktigades den 1 december 2016. H\u00e4r f\u00f6ljer\u00a0byggnadsbeskrivning och bilder.<\/p>\n
Hoppas att detta ger dig inspiration och lycka till med planeringen av ditt eget klimatsmarta ekobygg(dr\u00f6m)projekt!<\/p>\n
Ort:<\/strong>\u00a0273 92 Sk\u00e5ne-Tran\u00e5s\u2028
Byggherre:<\/strong>\u00a0Karin Malmgren<\/span><\/p>\n[\/et_pb_text][et_pb_accordion closed_toggle_background_color=”#FFFFFF” icon_color=”#E09900″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” toggle_level=”h4″ toggle_font=”|600|||||||” global_colors_info=”{}”][et_pb_accordion_item open=”on” toggle_icon=”B||divi||400″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” border_color_all=”#f4f4f4″ global_colors_info=”{}”][\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”Byggnadsbeskrivning” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” custom_margin=”||||false|false” custom_padding=”||||false|false” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\n
Vilken typ av byggnad handlar det om?<\/strong>\u00a0Enfamiljshus<\/p>\n
Var bygger\/har ni byggt huset?<\/strong>\u00a0p\u00e5 Ecotopia \u00d6sterlen<\/p>\n
N\u00e4r planeras huset vara f\u00e4rdigt\/n\u00e4r f\u00e4rdigst\u00e4lldes det?<\/strong>\u00a0Huset slutbesiktigades 2016-12-01<\/p>\n
Vem \u00e4r byggherre\/byggherrar?<\/strong>\u00a0Karin Malmgren\/Ecotopia<\/p>\n
Vem har ritat ritningarna till bygglovsans\u00f6kan?<\/strong>\u00a0Arkitekt Martin Zeiko (kontaktadress se byggnadsbeskrivning nedan)<\/p>\n
Hur m\u00e5nga personer har varit\/\u00e4r delaktiga i att bygga huset?<\/strong> Byggfirma Ryszard Krzyzaniak (kontaktadress se byggnadsbeskrivning nedan)<\/p>\n
Vilket \u00e4r byggnadss\u00e4ttet?<\/strong>\u00a0Regelstomme som framst\u00e4llts p\u00e5 byggarbetsplatsen isolerad med certifierade halmbalar<\/p>\n
Vilken boyta har byggnaden?<\/strong>\u00a0103 m2<\/p>\n
Vad talat f\u00f6r att man anv\u00e4nder halm som byggmaterial?<\/strong>\u00a0Halm utg\u00f6r en milj\u00f6v\u00e4nlig r\u00e5vara fr\u00e5n lantbruket och \u00e4r en l\u00f6pande biprodukt vid framst\u00e4llningen av s\u00e4d. F\u00f6r att p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt framst\u00e4lla detta h\u00f6gv\u00e4rdiga byggmaterial med s\u00e4rskilt bra byggnadsfysikaliska och \u2013 ekologiska egenskaper kr\u00e4vs mycket lite energi.<\/p>\n
Har en s\u00e4rskild teknik anv\u00e4nts f\u00f6r halmhusbygget?<\/strong>\u00a0Regelstomme med In-fill-metod. Taket isolerades med halmbalar mellan takbj\u00e4lkarna.<\/p>\n
Vilket u-v\u00e4rde har v\u00e4ggarna och taket?\u00a0<\/strong>Med 36 cm tjocka halmbalar i v\u00e4gg och tak uppn\u00e5s ett u-v\u00e4rde p\u00e5 0,13 W\/m2K.<\/p>\n
Vilket v\u00e4rmesystem har huset?<\/strong>\u00a0Huset v\u00e4rms upp med sol och fast br\u00e4nsle. Solf\u00e5ngaranl\u00e4ggningen har placerats frist\u00e5ende s\u00f6der om huset. En vattenmantlad k\u00f6ksvedspis kan f\u00f6rutom solen v\u00e4rma upp vattnet som lagras i en ackumulatortank och kan anv\u00e4ndas f\u00f6r golvv\u00e4rme. I vintertr\u00e4dg\u00e5rden har en vedkamin installerats som utan el kan v\u00e4rma upp hela huset. K\u00f6ksspisen \u00e4r en gasolspis som \u00e4ven den \u00e4r oberoende av el. Fr\u00e5n teknikrummet i m\u00f6tesplatsen\/utbildningslokalen har en n\u00e4rv\u00e4rmeledning anslutits f\u00f6r ev. framtida behov av en komfortabel v\u00e4rmeanslutning.<\/p>\n
Vilket avloppssystem har huset?<\/strong>\u00a0Precis som i m\u00f6tesplatsen har en urin separerande toalett installerats. Urin hygieniseras och fekalier komposteras minst 6 m\u00e5nader. D\u00e4refter f\u00f6rs urinen blandat med vatten samt komposten med sina n\u00e4rsalter ut p\u00e5 vallodlingen som g\u00f6dsel. BD(T)-vattnet renas i en markanl\u00e4ggning och leds sedan vidare tillsammans med regnvatten i ett dike till en lersedimenterad poleringsdamm.<\/p>\n
Vilka kostnader ber\u00e4knas f\u00f6r denna byggnad kr\/m2?<\/strong>\u00a0ca. 22.000 inkl solf\u00e5ngare, teknik, k\u00f6ksvedspis, k\u00f6k, bad dvs. \u00e4ven all fast inredning samt bygglovshandlingar\/kontrollansvarig\/avgifter etc.<\/p>\n
Vidare informationer om byggnaden<\/em><\/p>\n
Byggnadsbeskrivning\/Arkitekt Martin Zeiko:
<\/strong>
Tema\/Arbetsuppgift:<\/strong>\u00a0Arbetsuppgiften avs\u00e5g att uppf\u00f6ra bygglovshandlingar och handleda uppbyggnaden av ett ekologiskt enfamiljshus i halmbalsteknik. F\u00f6r uppdragsgivaren \u00e4r resurssn\u00e5lt, klimatsmart och sunt byggande mycket viktiga teman. Men \u00e4ven energieffektivitet, hantverksskickligt utf\u00f6rande, ekobygge \u2026 vars utf\u00f6rande naturligtvis m\u00e5ste h\u00e5lla sig inom ramen f\u00f6r g\u00e4llande svenska byggnormer.<\/p>\nL\u00e4ge:<\/strong>\u00a0Byggplatsen befinner sig \u00f6ster om infarten till Ecotopia \u00d6sterlen. P\u00e5 denna plats stod tidigare en byggnad. Skyddat av h\u00f6ga gamla tr\u00e4d mot norr \u00f6ppnar sig byggnaden \u00f6ster- och s\u00f6derut och erbjuder h\u00e4rliga vyer \u00f6ver det omgivande naturlandskapet.<\/p>\n
Byggteknik\/konstruktion:<\/strong>\u00a0De utgr\u00e4vda gamla fundamentstenarna och berggrunden anv\u00e4ndes som underbyggnad f\u00f6r det nya fundamentet. Grunden \u00e4r isolerad med skumglas. Golvv\u00e4rme har installerats och golven best\u00e5r av br\u00e4nda lerplattor, klinker och tr\u00e4.<\/p>\n
Byggnadstekniken best\u00e5r av en tr\u00e4regelkonstruktion med halmbalsisolering. Alla vertikala laster b\u00e4rs upp av tr\u00e4reglarna. Det h\u00f6ga kravet p\u00e5 v\u00e4rmeisolering uppfylls genom certifierade halmbalar. Av statiska och byggfysikaliska sk\u00e4l monterades tr\u00e4fiberplattor p\u00e5 v\u00e4ggarnas insida. D\u00e4refter vassmattor som putsarmering f\u00f6r lerputsen. Innerv\u00e4ggarna har lerputsats f\u00f6r hand i tre tunna lager vars finish utg\u00f6rs av kaolinlera. Denna tjocka lerputs bidrar till ett angen\u00e4mt och sunt rumsklimat. Ytterv\u00e4ggen best\u00e5r av tr\u00e4panel och milj\u00f6v\u00e4nlig vindpapp. Tr\u00e4fasaden som monterats i anslutning till en luftspalt skyddar mot v\u00e4der och vind och ger byggnaden en milj\u00f6anpassad yttre profil. F\u00f6nster och ytterd\u00f6rrar best\u00e5r av l\u00e4rktr\u00e4 och uppfyller de h\u00f6ga kraven p\u00e5 passivhusstandard. Pulpettaket har avslutats med synliga balkar i innertaket. Byggnadens taklast b\u00e4rs upp av st\u00e5ende tr\u00e4reglar innanf\u00f6r det v\u00e4rmeisolerande skiktet. \u00c4ven h\u00e4r har pressade halmbalar anv\u00e4nts som isolering. Ovanf\u00f6r ventilationsniv\u00e5n befinner sig den vattenavledande takt\u00e4tskiktet. Taket i vintertr\u00e4dg\u00e5rden har isolerats med hampa.<\/p>\n
Planeringen av byggnaden och dess organisation gestaltades s\u00e5 att n\u00e4stan alla arbeten dvs. hela byggnaden har kunnat utf\u00f6ras av en man. Dessutom sattes ett v\u00e4derskydd upp b\u00e5de f\u00f6r att skydda byggmaterialen mot v\u00e4der och vind men \u00e4ven f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla en torr, varm och ren byggarbetsplats f\u00f6r byggarbetaren.<\/p>\n
Husteknik
<\/em>
V\u00e4rme:<\/strong>\u00a0Huset v\u00e4rms upp med sol och fast br\u00e4nsle. Solf\u00e5ngaranl\u00e4ggningen har placerats frist\u00e5ende s\u00f6der om huset. I demonstrationssyfte har en vattenmantlad k\u00f6ksvedspis installerats f\u00f6r att f\u00f6rutom solen v\u00e4rma upp vattnet som lagras i en ackumulatortank och kan anv\u00e4ndas som golvv\u00e4rme. I vintertr\u00e4dg\u00e5rden har en vedkamin installerats som utan el kan v\u00e4rma upp hela huset. K\u00f6ksspisen \u00e4r en gasolspis som \u00e4ven den \u00e4r oberoende av el. Fr\u00e5n teknikrummet i m\u00f6tesplatsen\/utbildningslokalen har en n\u00e4rv\u00e4rmeledning anslutits f\u00f6r ev. framtida behov av en komfortabel v\u00e4rmeanslutning.<\/p>\nDricksvatten:<\/strong>\u00a0G\u00e5rdens eget vattenverk<\/p>\n
Varmvatten:<\/strong>\u00a0En stor andel av vattnet v\u00e4rms upp av den mot s\u00f6der frist\u00e5ende solf\u00e5ngaren. Dessutom kan k\u00f6ksvedspisen v\u00e4rma upp vatten som sedan lagras i ackumulatortanken.<\/p>\n
Avlopp:<\/strong>\u00a0Precis som i m\u00f6tesplatsen har en urin separerande toalett installerats. Urinen hygieniseras och fekalier komposteras minst 6 m\u00e5nader. D\u00e4refter f\u00f6rs urinen blandat med vatten samt komposten med sina n\u00e4rsalter ut p\u00e5 vallodlingen som g\u00f6dsel. BD(T)-vattnet renas i en markanl\u00e4ggning och leds sedan vidare tillsammans med regnvatten i ett dike till en lersedimenterad poleringsdamm.<\/p>\n
Ventilation:<\/strong>\u00a0En energieffektiv komfortventilation har anslutits f\u00f6r att kontinuerligt f\u00f6rse huset med frisk luft. Med sin h\u00f6ga v\u00e4rme\u00e5tervinningsgrad bidrar den till att minimera v\u00e4rmebehovet samtidigt som den l\u00f6pande f\u00f6rser huset med angen\u00e4m frisk luft.<\/p>\n
I f\u00f6rbindelse med planerad solcellsanl\u00e4ggning f\u00e5r huset plusenergistandard vilket inneb\u00e4r att huset producerar mer energi \u00e4n det f\u00f6rbrukar.<\/p>\n
Byggtid:<\/strong>\u00a02014-10-01 till 2016-12-01 (slutbesiktning)<\/p>\n
Kontaktuppgifter<\/em><\/p>\n
Arkitektur und \u00d6kobau\u2028<\/strong>
Martin Zeiko, arkitekt och byggm\u00e4stare
Oberbreitsach 38,
A \u2013 4906 Eberschwang, \u00d6sterrike
E-post: martin.zeiko@gmx.at<\/p>\nSvensk byggfirma\u2028<\/strong>
Ryszard Krzysztof Krzy\u017caniak
Org. nr. 701101-1736
Lantmannav\u00e4gen 63
273 95 Onslunda
E-post: krzyzaniakr@wp.pl<\/p>\n[\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item open=”off” toggle_icon=”B||divi||400″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” border_color_all=”#f4f4f4″ global_colors_info=”{}”][\/et_pb_accordion_item][\/et_pb_accordion][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”3_4,1_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” custom_padding=”||0px|||” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”3_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_heading title=”Dokumentation” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” title_level=”h3″ global_colors_info=”{}”][\/et_pb_heading][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_3,1_3,1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/001-scaled.jpg” title_text=”001″ show_in_lightbox=”on” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/v\u00e4derskydd-039-scaled.jpg” title_text=”v\u00e4derskydd 039″ show_in_lightbox=”on” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/Halm-017-scaled.jpg” title_text=”Halm 017″ show_in_lightbox=”on” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_3,1_3,1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/Halm-003-scaled.jpg” title_text=”Halm 003″ show_in_lightbox=”on” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/solarier_2.png” title_text=”solarier_2″ show_in_lightbox=”on” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/isolering-sol-o-hus-2015-10-27-2-scaled.jpg” title_text=”isolering sol o hus 2015-10-27 (2)” show_in_lightbox=”on” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_3,1_3,1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/lerklining-002-scaled.jpg” title_text=”lerklining 002″ show_in_lightbox=”on” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/DSC_0056.jpg” title_text=”DSC_0056″ show_in_lightbox=”on” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/DSC_0058-1.jpg” title_text=”DSC_0058-(1)” show_in_lightbox=”on” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_3,1_3,1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/DSC_0109.jpg” title_text=”DSC_0109″ show_in_lightbox=”on” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/DSC_0036.jpg” title_text=”DSC_0036″ show_in_lightbox=”on” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_3″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”3_4,1_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”3_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_heading title=”Delad entreprenad” module_id=”delad_entreprenad” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” title_level=”h2″ custom_margin=”||19px|||” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_heading][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
<\/span><\/span>En av v\u00e5ra m\u00e5ls\u00e4ttningar var \u201datt st\u00e4lla sig sj\u00e4lv i centrum av byggprocessen och styra upp densamma\u201d. D\u00e4rf\u00f6r valde vi delad entreprenad framf\u00f6r general- och totalentreprenad. Som byggherrar och sj\u00e4lvbyggare har vi varit upphandlare, administrat\u00f6rer, platschefer, byggarbetare, st\u00e4dpersonal\u2026. och kreat\u00f6rer som ritade byggnader.
<\/span><\/p>\nUnder planerings- och uppbyggnadsperioden av Ecotopia (2007-2016) har vi orienterat oss kring sk\u00e5nskt, svenskt, \u00f6sterrikiskt och litauiskt ekobygge. <\/span><\/p>\n
V\u00e5ra huvudsakliga inspirations- och kunskapsk\u00e4llor:
<\/span><\/p>\n- \n
- Energim\u00e4ssan (Energiesparmesse) i Wels, \u00d6sterrike (2007-2011)<\/span><\/li>\n
- Kursen B\u00e4rkraftigt byggande och boende vid H\u00f6gskolan i Dalarna (2008-2009)<\/span><\/li>\n
- Varis Bokalders o Maria Blocks bok (Byggekologi\/F\u00f6rlag Svensk Byggtj\u00e4nst AB)<\/span><\/li>\n
- Permaculture Design Course i<\/span><\/li>\n
- Riegersburg, \u00d6sterrike (2008)<\/span><\/li>\n
- Studentprojekt som delvis h\u00f6lls p\u00e5 g\u00e5rden med fakulteten Arkitektur vid Universitetet i Linz, \u00d6sterrike under ledning av prefekt Roland Gnaiger (2008-2009)<\/span><\/li>\n
- Permakulturdesignprojekt p\u00e5 g\u00e5rden\u00a0 med internationella permakultudesignern Barbara Brodegger, \u00d6sterrike (2009)<\/span><\/li>\n
- Samverkan med Feng Shui r\u00e5dgivaren Marianne Winkler i Salzburg, \u00d6sterrike (2009 \u2013 )<\/span><\/li>\n
- Samskapande med Clinton Pereira, bahcelor i mikroarkitektur (2010-2013)<\/span><\/li>\n
- R\u00e5dgivning och utbildning i Geomanti genom professor Eike Georg Hensch i Nienburg, Tyskland (2009-2010)<\/span><\/li>\n
- Samverkan energiprestanda med energir\u00e5dgivaren Wolfgang Holzmann i Weibern, \u00d6sterrike (2009-2016)<\/span><\/li>\n
- Lerbyggekurs i J\u00e4rbo (2010)<\/span><\/li>\n
- Studieresa till Litauen (2011)<\/span><\/li>\n
- Samverkan med Lerbyggef\u00f6reningen i Litauen (2011)<\/span><\/li>\n
- Samverkan med Herbert Gruber, ordf\u00f6rande i f\u00f6reningen f\u00f6r byggekologi och halmbalshusbygge i \u00d6sterrike (2012 \u2013 )<\/span><\/li>\n
- Samverkan avloppsl\u00f6sningar med Froste Persson, Simrishamn (2012-2017)<\/span><\/li>\n
- Samverkan lerhusbygge med Julio Perez fr\u00e5n Gaia Arkitektur i Oslo, Norge (2013, 2023)<\/span><\/li>\n
- Samverkan solenergi med Solarier, \u00d6sterrike (2013)<\/span><\/li>\n
- Samverkan halmbalshusbygge med ekoarkitekt Martin Zeiko, \u00d6sterrike (2014-2016)<\/span><\/li>\n<\/ul>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”3_4,1_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”3_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_heading title=”Mer om byggekologins pelare” module_id=”byggekologi_pelare” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” title_level=”h2″ global_colors_info=”{}”][\/et_pb_heading][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” background_color=”#FFFFFF” custom_padding=”24px|24px|24px|24px|false|false” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
Milj\u00f6anpassning<\/strong><\/h3>\n
<\/span><\/span>\u201cVi h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rst\u00f6ra v\u00e5r vackra planet Jorden, f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r v\u00e5ra liv. Allt fler inser vikten av att hejda milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6rningen och skapa en h\u00e5llbar samh\u00e4llsutveckling. Det \u00e4r br\u00e5ttom, vi m\u00e5ste \u00e4ndra v\u00e5rt s\u00e4tt att leva nu. M\u00e5nga forskare och opartiska bed\u00f6mare menar att vi nu har ett litet antal \u00e5rtionden p\u00e5 oss att skapa en h\u00e5llbar utveckling, med allt vad det inneb\u00e4r.\u201d \u2013skriver Varis Bokalders och Maria Block<\/span><\/p>\n
[\/et_pb_text][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
<\/span><\/span>Milj\u00f6anpassning utg\u00f6r en av byggekologins pelare: \u201dAtt anpassa till platsen inneb\u00e4r att platsen m\u00e5ste studeras med avseende p\u00e5 naturen, klimatet, samh\u00e4llsstrukturen samt m\u00e4nskliga aktiviteter. Man utg\u00e5r ifr\u00e5n platsens f\u00f6ruts\u00e4ttningar i sin placering f\u00f6r att skapa harmoni med naturen och f\u00f6r m\u00e4nniskorna. Befintlig bebyggelse tas till vara och milj\u00f6anpassas\u201d skriver Varis Bokalders och Maria Block. Under research- och planeringsfasen studerade vi naturen och dess resurser, klimatet, lokalsamh\u00e4llet och \u00d6sterlens backlandskap. Vi unders\u00f6kte och gjorde en kartl\u00e4ggning av g\u00e5rdens historia, vattent\u00e4kter, topografi, jordarter, vegetation, fauna, vindar, solst\u00e5nd, milj\u00f6hot, avlopp och v\u00e4rmeanl\u00e4ggning. Detta i syfte att ta tillvara befintliga byggnader och anpassa dem liksom v\u00e5r vision med sina nybyggnationer till platsen och milj\u00f6n. Exempelvis har alla byggnader placerats p\u00e5 ej odlingsbar mark dvs stenig och delvis sur mor\u00e4n. Framtidsverkstaden har placerats mellan befintliga tr\u00e4d; en fl\u00e4der, en gran och fyra bokar. \u00c4ven val av byggmaterial och konstruktioner, form- och f\u00e4rg etc. har anpassats till platsen. Klimatdata ligger till grund f\u00f6r energiber\u00e4kningar som i sin tur styr val och m\u00e4ngd av material, val av konstruktioner och f\u00f6nster etc. Klimatdata ligger \u00e4ven till grund f\u00f6r ber\u00e4kningar av det kombinerade v\u00e4rmesystemet och placeringen av solf\u00e5ngare och -celler.<\/span><\/p>\n
[\/et_pb_text][et_pb_heading title=”Kretsloppsanpassning” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” title_level=”h3″ global_colors_info=”{}”][\/et_pb_heading][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” background_color=”#FFFFFF” custom_padding=”24px|24px|24px|24px|false|false” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
<\/span><\/span>Att sluta kretslopp utg\u00f6r en av byggekologins pelare<\/span><\/strong><\/h3>\n
<\/span><\/span><\/span>\u201dAtt sluta kretslopp \u00e5stadkoms genom att b\u00e5de uppv\u00e4rmning och elproduktion sker med f\u00f6rnybar energi. Avloppssystemet utf\u00f6rs s\u00e5 att n\u00e4rings\u00e4mnen kan \u00e5tervinnas. F\u00f6r att organiskt material fr\u00e5n avfall och avlopp ska kunna \u00e5terf\u00f6ras till odlingsmarken m\u00e5ste gr\u00f6nska och odling integreras med bebyggelsen.\u201d<\/span><\/p>\n
[\/et_pb_text][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
<\/span><\/span><\/span>Detta skriver Varis Bokalders och Maria Block. Uppv\u00e4rmningen av vattnet i det vattenburna systemet sker genom ett kombinerat v\u00e4rmesystem som best\u00e5r av en kombipanna med solf\u00e5ngare och ackumulatortankar. Solcellerna producerar sol-el. Klimatdata ligger till grund f\u00f6r ber\u00e4kningar av det kombinerade v\u00e4rmesystemet och placeringen av solf\u00e5ngare och -celler. Organiskt material fr\u00e5n avfall komposteras liksom fekalier och urin och \u00e5terf\u00f6rs till odlingsmarken s\u00e5 att n\u00e4rings\u00e4mnen kan \u00e5tervinnas. Resterande gr\u00e5vatten fr\u00e5n avloppssystemet renas i en markanl\u00e4ggning och leds d\u00e4refter till dammen d\u00e4r vattenv\u00e4xter tar \u00f6ver reningsprocessen.<\/span><\/p>\n
[\/et_pb_text][et_pb_heading title=”Bygga sunda hus” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” title_level=”h3″ global_colors_info=”{}”][\/et_pb_heading][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” background_color=”#FFFFFF” custom_padding=”24px|24px|24px|24px|false|false” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
Att bygga sunda hus utg\u00f6r en av byggekologins pelare<\/span><\/strong><\/h3>\n
<\/span><\/span><\/span>\u201dAtt bygga sunda hus genom att v\u00e4lja material utifr\u00e5n milj\u00f6- och h\u00e4lsosynpunkt. Installationerna skall ge ett sunt och komfortabelt inneklimat. Tekniskt utf\u00f6rande skall undvika problem med fukt, radon och buller samt underl\u00e4tta st\u00e4dning och underh\u00e5ll. Milj\u00f6m\u00e5len styr genom hela planerings- och byggprocessen\u201d skriver Varis Bokalders o Maria Block.<\/span><\/p>\n
[\/et_pb_text][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
<\/span><\/span><\/span>Som byggmaterial har vi valt lera, skiffer, l\u00e4rksp\u00e5n, sten, halm, tr\u00e4 och keramik. Som isoleringsmaterial hampa, lin, f\u00e5rull, tr\u00e4ull, skumglas och cellulosa. M\u00f6tesplatsens installationer har placerats i lerskikt. Genom olika tekniska utf\u00f6randen som isolering med milj\u00f6v\u00e4nlig \u00e5ngsp\u00e4rr, vind- och takpapp, linolje- och \u00e4ggtemperam\u00e5lning, till\u00e4ggsrutor, bullervall und radonsanering har vi hittat h\u00e5llbara l\u00f6sningar. Ecotopia \u00d6sterlen erbjuder \u00e4ven ekostugor utan el f\u00f6r elk\u00e4nsliga personer. Lokalerna \u00e4r l\u00e4tta att st\u00e4da och underh\u00e5lla och milj\u00f6m\u00e5len utifr\u00e5n v\u00e4rderingskriterier f\u00f6r milj\u00f6klassning styrt planerings- och byggprocessen.<\/span><\/p>\n
[\/et_pb_text][et_pb_heading title=”Hush\u00e5lla med resurser” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” title_level=”h3″ global_colors_info=”{}”][\/et_pb_heading][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” background_color=”#FFFFFF” custom_padding=”24px|24px|24px|24px|false|false” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
Att hush\u00e5lla med resurser utg\u00f6r en av byggekologins pelare<\/span><\/strong><\/h3>\n
<\/span><\/span><\/span>\u201dAtt hush\u00e5lla med resurser uppn\u00e5s genom att byggnaderna g\u00f6rs resurseffektiva, v\u00e4rmebehov och elanv\u00e4ndning minimeras och vattensn\u00e5l teknik anv\u00e4nds. Avfallsm\u00e4ngderna reduceras, man sorterar sopor och ser till att avfallet komposteras, \u00e5teranv\u00e4nds eller \u00e5terbrukas.\u201d skriver Varis Bokalders o Maria Block.<\/span><\/p>\n
[\/et_pb_text][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
<\/span><\/span><\/span>F\u00f6r att resurseffektivisera den gamla jordbruksfastigheten har vinden isolerats med cellulosa och nytt tak lagts. Vad g\u00e4ller nybyggnationen f\u00f6religger noggranna energiber\u00e4kningar. Dessa ligger till grund f\u00f6r resurseffektiviserande l\u00f6sningar och att v\u00e4rmebehovet minimeras genom val av material och m\u00e4ngd, val av f\u00f6nster liksom isolering i d\u00f6rrar, fundament och tak etc. F\u00f6rutom energideklarationen utg\u00f6r t\u00e4thetstest och termografering viktiga instrument f\u00f6r resurseffektiviseringen. Uppv\u00e4rmningen av m\u00f6tesplatsen sker \u00e4ven genom en vedeldad bakugn n\u00e4r vi bakar. El-anv\u00e4ndningen reduceras genom ljusinsl\u00e4pp fr\u00e5n f\u00f6nster, utformandet av f\u00f6nsternischer, val av lampor, tidsstyrd belysning, jordk\u00e4llare och skafferi ist\u00e4llet f\u00f6r kylsk\u00e5p och frys, energiklassad kyl och frys etc. P\u00e5 Ecotopia \u00d6sterlen sorteras sopor, komposteras organiskt material och anv\u00e4nds recyclingmaterial liksom g\u00e5rdens m\u00e5nga sm\u00e5skaliga och f\u00e4rre stora naturresurser. G\u00e5rdens st\u00f6rsta resurs \u00e4r tj\u00e4rnligt vatten. Men vattensn\u00e5l teknik har \u00e4nda prioritet och s\u00f6kandet efter h\u00e5llbara l\u00f6sningar f\u00f6r regnvattenuppsamlingen eftersom \u00f6verskottet p\u00e5 vatten \u00e4r ett faktum.<\/span><\/p>\n
[\/et_pb_text][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” hover_enabled=”0″ global_colors_info=”{}” sticky_enabled=”0″]<\/p>\n
<\/span><\/span><\/span>Materialvalet har styrts av utv\u00e4rderingarna \u201drekommenderas\u201d och \u201daccepteras\u201d i Varis Bokalders och Maria Blocks bok\u00a0Byggekologi\/f\u00f6rlag Svensk Byggtj\u00e4nst AB<\/a><\/span><\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_2,1_2″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_2″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_image src=”http:\/\/www.ecotopia.se\/sites\/default\/files\/img_6239.jpg” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_2″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Ekobygge Introduktion Halmbalshus p\u00e5 Ecotopia Delad entreprenad Byggekologins pelare Ekologi betyder \u201dvetenskapen om de levande varelsernas relationer till sin omv\u00e4rld\u201d. Ekosystemet utg\u00f6r komplexa sammanhang mellan v\u00e4xter, djur, m\u00e4nniskor, mikroorganismer, vatten, […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":10,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"_et_pb_use_builder":"on","_et_pb_old_content":"Byggekologi (internationellt \u00e4ven kallat green building) utg\u00f6rs av den omfattande l\u00e4ran om v\u00e4xelverkan mellan m\u00e4nniskan, hennes bebyggda milj\u00f6 och ekosystemet. Men \u00e4ven h\u00e5llbart, energieffektivt och giftfritt byggande utifr\u00e5n anpassad kunskap och teknik. Detta med syftet att efterl\u00e4mna en h\u00e5llbar och b\u00e4rkraftig milj\u00f6 till n\u00e4stkommande generationer.\r\n\r\nUppbyggnaden av Ecotopia p\u00e5 g\u00e5rden med sina sju hektar p\u00e5 \u00d6sterlens backlandskap har skett utifr\u00e5n ett helhetsperspektiv och permakulturprinciperna. Ecotopia best\u00e5r idag av byggnader i olika kombinationer av ekologiska byggmaterial som halm, lersten och -puts, kaolinlera, f\u00e5rull, hampa, lin, sten, fur och l\u00e4rksp\u00e5n, cellulosa, linolje-, \u00e4ggtempera- och kalkkasseinm\u00e5lning et cetera. Detta med tillh\u00f6rande konstruktioner, energiber\u00e4kningar, kretsloppsavlopp, kombinerat v\u00e4rmesystem med solpaneler och -celler, recyclade material fr\u00e5n lokalsamh\u00e4llet m.m.\r\n\r\nP\u00e5 Ecotopia sammanl\u00e4nkas gammal och ny kunskap. Jordbruksfastigheten \u00e4r en Sk\u00e5nel\u00e4nga fr\u00e5n 1820 byggd av torkad lersten, som f\u00f6rl\u00e4ngdes med en ekonomibyggnad 2010. Sedan uppr\u00e4ttades m\u00f6tesplatsen och framtidsverkstaden. Under 2013 slutf\u00f6rdes uppbyggnaden av sammanlagt fem ekostugor varav en \u00e4r tillg\u00e4nglighetsanpassad. Den sista byggnaden \u00e4r ett halmbalshus i plusenergistandard som slutbesiktigades i december 2016. M\u00e5nga olika workshops har h\u00e5llits d\u00e4r deltagarna var delaktiga.\r\n
Halmbalshus p\u00e5 Ecotopia<\/strong><\/h3>\r\nDen sista byggnaden, ett enfamiljshus \u2013 halmbalshusbygge har planerats i egen regi. Planeringens grundsten lades under kursen B\u00e4rkraftigt byggande och boende p\u00e5 H\u00f6gskolan i Dalarna. Bygglovsritningarna har utf\u00f6rts av ekoarkitekt Martin Zeiko fr\u00e5n \u00d6sterrike. Byggnaden slutbesiktigades den 1 december 2016. H\u00e4r f\u00f6ljer\u00a0byggnadsbeskrivning och bilder.\r\n\r\nHoppas att detta ger dig inspiration och lycka till med planeringen av ditt eget klimatsmarta ekobygg(dr\u00f6m)projekt!\r\n\r\nOrt:<\/strong> 273 92 Sk\u00e5ne-Tran\u00e5s\r\nByggherre:<\/strong> Karin Malmgren\r\n\r\nVilken typ av byggnad handlar det om?<\/strong>\u00a0Enfamiljshus\r\n\r\nVar bygger\/har ni byggt huset?<\/strong>\u00a0p\u00e5 Ecotopia \u00d6sterlen\r\n\r\nN\u00e4r planeras huset vara f\u00e4rdigt\/n\u00e4r f\u00e4rdigst\u00e4lldes det?<\/strong>\u00a0Huset slutbesiktigades 2016-12-01\r\n\r\nVem \u00e4r byggherre\/byggherrar?<\/strong>\u00a0Karin Malmgren\/Ecotopia\r\n\r\nVem har ritat ritningarna till bygglovsans\u00f6kan?<\/strong>\u00a0Arkitekt Martin Zeiko (kontaktadress se byggnadsbeskrivning nedan)\r\n\r\nHur m\u00e5nga personer har varit\/\u00e4r delaktiga i att bygga huset?<\/strong> Byggfirma Ryszard Krzyzaniak (kontaktadress se byggnadsbeskrivning nedan)\r\n\r\nVilket \u00e4r byggnadss\u00e4ttet?<\/strong>\u00a0Regelstomme som framst\u00e4llts p\u00e5 byggarbetsplatsen isolerad med certifierade halmbalar\r\n\r\nVilken boyta har byggnaden?<\/strong>\u00a0103 m2\r\n\r\nVad talat f\u00f6r att man anv\u00e4nder halm som byggmaterial?<\/strong>\u00a0Halm utg\u00f6r en milj\u00f6v\u00e4nlig r\u00e5vara fr\u00e5n lantbruket och \u00e4r en l\u00f6pande biprodukt vid framst\u00e4llningen av s\u00e4d. F\u00f6r att p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt framst\u00e4lla detta h\u00f6gv\u00e4rdiga byggmaterial med s\u00e4rskilt bra byggnadsfysikaliska och \u2013 ekologiska egenskaper kr\u00e4vs mycket lite energi.\r\n\r\nHar en s\u00e4rskild teknik anv\u00e4nts f\u00f6r halmhusbygget?<\/strong>\u00a0Regelstomme med In-fill-metod. Taket isolerades med halmbalar mellan takbj\u00e4lkarna.\r\n\r\nVilket u-v\u00e4rde har v\u00e4ggarna och taket?\u00a0<\/strong>Med 36 cm tjocka halmbalar i v\u00e4gg och tak uppn\u00e5s ett u-v\u00e4rde p\u00e5 0,13 W\/m2K.\r\n\r\nVilket v\u00e4rmesystem har huset?<\/strong>\u00a0Huset v\u00e4rms upp med sol och fast br\u00e4nsle. Solf\u00e5ngaranl\u00e4ggningen har placerats frist\u00e5ende s\u00f6der om huset. En vattenmantlad k\u00f6ksvedspis kan f\u00f6rutom solen v\u00e4rma upp vattnet som lagras i en ackumulatortank och kan anv\u00e4ndas f\u00f6r golvv\u00e4rme. I vintertr\u00e4dg\u00e5rden har en vedkamin installerats som utan el kan v\u00e4rma upp hela huset. K\u00f6ksspisen \u00e4r en gasolspis som \u00e4ven den \u00e4r oberoende av el. Fr\u00e5n teknikrummet i m\u00f6tesplatsen\/utbildningslokalen har en n\u00e4rv\u00e4rmeledning anslutits f\u00f6r ev. framtida behov av en komfortabel v\u00e4rmeanslutning.\r\n\r\nVilket avloppssystem har huset?<\/strong>\u00a0Precis som i m\u00f6tesplatsen har en urin separerande toalett installerats. Urin hygieniseras och fekalier komposteras minst 6 m\u00e5nader. D\u00e4refter f\u00f6rs urinen blandat med vatten samt komposten med sina n\u00e4rsalter ut p\u00e5 vallodlingen som g\u00f6dsel. BD(T)-vattnet renas i en markanl\u00e4ggning och leds sedan vidare tillsammans med regnvatten i ett dike till en lersedimenterad poleringsdamm.\r\n\r\nVilka kostnader ber\u00e4knas f\u00f6r denna byggnad kr\/m2?<\/strong>\u00a0ca. 22.000 inkl solf\u00e5ngare, teknik, k\u00f6ksvedspis, k\u00f6k, bad dvs. \u00e4ven all fast inredning samt bygglovshandlingar\/kontrollansvarig\/avgifter etc.\r\n\r\nVidare informationer om byggnaden<\/em>\r\n\r\nByggnadsbeskrivning\/Arkitekt Martin Zeiko:\r\n<\/strong>\r\nTema\/Arbetsuppgift:<\/strong>\u00a0Arbetsuppgiften avs\u00e5g att uppf\u00f6ra bygglovshandlingar och handleda uppbyggnaden av ett ekologiskt enfamiljshus i halmbalsteknik. F\u00f6r uppdragsgivaren \u00e4r resurssn\u00e5lt, klimatsmart och sunt byggande mycket viktiga teman. Men \u00e4ven energieffektivitet, hantverksskickligt utf\u00f6rande, ekobygge \u2026 vars utf\u00f6rande naturligtvis m\u00e5ste h\u00e5lla sig inom ramen f\u00f6r g\u00e4llande svenska byggnormer.\r\n\r\nL\u00e4ge:<\/strong>\u00a0Byggplatsen befinner sig \u00f6ster om infarten till Ecotopia \u00d6sterlen. P\u00e5 denna plats stod tidigare en byggnad. Skyddat av h\u00f6ga gamla tr\u00e4d mot norr \u00f6ppnar sig byggnaden \u00f6ster- och s\u00f6derut och erbjuder h\u00e4rliga vyer \u00f6ver det omgivande naturlandskapet.\r\n\r\nByggteknik\/konstruktion:<\/strong>\u00a0De utgr\u00e4vda gamla fundamentstenarna och berggrunden anv\u00e4ndes som underbyggnad f\u00f6r det nya fundamentet. Grunden \u00e4r isolerad med skumglas. Golvv\u00e4rme har installerats och golven best\u00e5r av br\u00e4nda lerplattor, klinker och tr\u00e4.\r\n\r\nByggnadstekniken best\u00e5r av en tr\u00e4regelkonstruktion med halmbalsisolering. Alla vertikala laster b\u00e4rs upp av tr\u00e4reglarna. Det h\u00f6ga kravet p\u00e5 v\u00e4rmeisolering uppfylls genom certifierade halmbalar. Av statiska och byggfysikaliska sk\u00e4l monterades tr\u00e4fiberplattor p\u00e5 v\u00e4ggarnas insida. D\u00e4refter vassmattor som putsarmering f\u00f6r lerputsen. Innerv\u00e4ggarna har lerputsats f\u00f6r hand i tre tunna lager vars finish utg\u00f6rs av kaolinlera. Denna tjocka lerputs bidrar till ett angen\u00e4mt och sunt rumsklimat. Ytterv\u00e4ggen best\u00e5r av tr\u00e4panel och milj\u00f6v\u00e4nlig vindpapp. Tr\u00e4fasaden som monterats i anslutning till en luftspalt skyddar mot v\u00e4der och vind och ger byggnaden en milj\u00f6anpassad yttre profil. F\u00f6nster och ytterd\u00f6rrar best\u00e5r av l\u00e4rktr\u00e4 och uppfyller de h\u00f6ga kraven p\u00e5 passivhusstandard. Pulpettaket har avslutats med synliga balkar i innertaket. Byggnadens taklast b\u00e4rs upp av st\u00e5ende tr\u00e4reglar innanf\u00f6r det v\u00e4rmeisolerande skiktet. \u00c4ven h\u00e4r har pressade halmbalar anv\u00e4nts som isolering. Ovanf\u00f6r ventilationsniv\u00e5n befinner sig den vattenavledande takt\u00e4tskiktet. Taket i vintertr\u00e4dg\u00e5rden har isolerats med hampa.\r\n\r\nPlaneringen av byggnaden och dess organisation gestaltades s\u00e5 att n\u00e4stan alla arbeten dvs. hela byggnaden har kunnat utf\u00f6ras av en man. Dessutom sattes ett v\u00e4derskydd upp b\u00e5de f\u00f6r att skydda byggmaterialen mot v\u00e4der och vind men \u00e4ven f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla en torr, varm och ren byggarbetsplats f\u00f6r byggarbetaren.\r\n\r\nHusteknik\r\n<\/em>\r\nV\u00e4rme:<\/strong>\u00a0Huset v\u00e4rms upp med sol och fast br\u00e4nsle. Solf\u00e5ngaranl\u00e4ggningen har placerats frist\u00e5ende s\u00f6der om huset. I demonstrationssyfte har en vattenmantlad k\u00f6ksvedspis installerats f\u00f6r att f\u00f6rutom solen v\u00e4rma upp vattnet som lagras i en ackumulatortank och kan anv\u00e4ndas som golvv\u00e4rme. I vintertr\u00e4dg\u00e5rden har en vedkamin installerats som utan el kan v\u00e4rma upp hela huset. K\u00f6ksspisen \u00e4r en gasolspis som \u00e4ven den \u00e4r oberoende av el. Fr\u00e5n teknikrummet i m\u00f6tesplatsen\/utbildningslokalen har en n\u00e4rv\u00e4rmeledning anslutits f\u00f6r ev. framtida behov av en komfortabel v\u00e4rmeanslutning.\r\n\r\nDricksvatten:<\/strong>\u00a0G\u00e5rdens eget vattenverk\r\n\r\nVarmvatten:<\/strong>\u00a0En stor andel av vattnet v\u00e4rms upp av den mot s\u00f6der frist\u00e5ende solf\u00e5ngaren. Dessutom kan k\u00f6ksvedspisen v\u00e4rma upp vatten som sedan lagras i ackumulatortanken.\r\n\r\nAvlopp:<\/strong>\u00a0Precis som i m\u00f6tesplatsen har en urin separerande toalett installerats. Urinen hygieniseras och fekalier komposteras minst 6 m\u00e5nader. D\u00e4refter f\u00f6rs urinen blandat med vatten samt komposten med sina n\u00e4rsalter ut p\u00e5 vallodlingen som g\u00f6dsel. BD(T)-vattnet renas i en markanl\u00e4ggning och leds sedan vidare tillsammans med regnvatten i ett dike till en lersedimenterad poleringsdamm.\r\n\r\nVentilation:<\/strong>\u00a0En energieffektiv komfortventilation har anslutits f\u00f6r att kontinuerligt f\u00f6rse huset med frisk luft. Med sin h\u00f6ga v\u00e4rme\u00e5tervinningsgrad bidrar den till att minimera v\u00e4rmebehovet samtidigt som den l\u00f6pande f\u00f6rser huset med angen\u00e4m frisk luft.\r\n\r\nI f\u00f6rbindelse med planerad solcellsanl\u00e4ggning f\u00e5r huset plusenergistandard vilket inneb\u00e4r att huset producerar mer energi \u00e4n det f\u00f6rbrukar.\r\n\r\nByggtid:<\/strong>\u00a02014-10-01 till 2016-12-01 (slutbesiktning)\r\n\r\nKontaktuppgifter<\/em>\r\n\r\nArkitektur und \u00d6kobau\u2028<\/strong>\r\nMartin Zeiko, arkitekt och byggm\u00e4stare\r\nOberbreitsach 38,\r\nA \u2013 4906 Eberschwang, \u00d6sterrike\r\nE-post: martin.zeiko@gmx.at\r\n\r\nSvensk byggfirma\u2028<\/strong>\r\nRyszard Krzysztof Krzy\u017caniak\r\nOrg. nr. 701101-1736\r\nLantmannav\u00e4gen 63\r\n273 95 Onslunda\r\nE-post: krzyzaniakr@wp.pl\r\n\r\n
![\"\"](\"https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/001-920x609.jpg\")
\r\n\r\nDecember 2014\r\n\r\n![\"\"](\"https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/v\u00e4derskydd-039-920x609.jpg\")
\r\n\r\nV\u00e4derskydd\r\n\r\n![\"\"](\"https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/Halm-017-920x609.jpg\")
\r\n\r\n![\"\"](\"https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/Halm-003-920x609.jpg\")
\r\n\r\n![\"\"](\"https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/solarier-2015-10-18-2-609x920.jpg\")
\r\n\r\nV\u00e4rmesystemet installeras med solf\u00e5ngare under en kurs (Fa. Solarier fr\u00e5n \u00d6sterrike)\r\n\r\n![\"\"](\"https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/isolering-sol-o-hus-2015-10-27-2-920x609.jpg\")
\r\n\r\n![\"\"](\"https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/lerklining-002-920x609.jpg\")
\r\n\r\n![\"\"](\"https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/DSC_0056.jpg\")
\r\n\r\n![\"\"](\"https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/DSC_0058-1.jpg\")
\r\n\r\n![\"\"](\"https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/DSC_0109.jpg\")
\r\n\r\n![\"\"](\"https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/DSC_0036-600x397.jpg\")
\r\nHuset \u00e4r f\u00e4rdigbyggt i december 2016\r\nDelad entreprenad<\/strong><\/h3>\r\nEn av v\u00e5ra m\u00e5ls\u00e4ttningar var \u201datt st\u00e4lla sig sj\u00e4lv i centrum av byggprocessen och styra upp densamma\u201d. D\u00e4rf\u00f6r valde vi delad entreprenad framf\u00f6r general- och totalentreprenad. Som byggherrar och sj\u00e4lvbyggare har vi varit upphandlare, administrat\u00f6rer, platschefer, byggarbetare, st\u00e4dpersonal\u2026. och kreat\u00f6rer som ritade byggnader.\r\n\r\nUnder planerings- och uppbyggnadsperioden av Ecotopia (2007-2016) har vi orienterat oss kring sk\u00e5nskt, svenskt, \u00f6sterrikiskt och litauiskt ekobygge. V\u00e5ra huvudsakliga inspirations- och kunskapsk\u00e4llor:\r\n
- \r\n \t
- Energim\u00e4ssan (Energiesparmesse) i Wels, \u00d6sterrike (2007-2011)<\/li>\r\n \t
- Kursen B\u00e4rkraftigt byggande och boende vid H\u00f6gskolan i Dalarna (2008-2009)<\/li>\r\n \t
- Varis Bokalders o Maria Blocks bok (Byggekologi\/F\u00f6rlag Svensk Byggtj\u00e4nst AB)<\/li>\r\n \t
- Permaculture Design Course i Riegersburg, \u00d6sterrike (2008)<\/li>\r\n \t
- Studentprojekt som delvis h\u00f6lls p\u00e5 g\u00e5rden med fakulteten Arkitektur vid Universitetet i Linz, \u00d6sterrike under ledning av prefekt Roland Gnaiger (2008-2009)<\/li>\r\n \t
- Permakulturdesignprojekt p\u00e5 g\u00e5rden\u00a0 med internationella permakultudesignern Barbara Brodegger, \u00d6sterrike (2009)<\/li>\r\n \t
- Samverkan med Feng Shui r\u00e5dgivaren Marianne Winkler i Salzburg, \u00d6sterrike (2009 - )<\/li>\r\n \t
- Samskapande med Clinton Pereira, bahcelor i mikroarkitektur (2010-2013)<\/li>\r\n \t
- R\u00e5dgivning och utbildning i Geomanti genom professor Eike Georg Hensch i Nienburg, Tyskland (2009-2010)<\/li>\r\n \t
- Samverkan energiprestanda med energir\u00e5dgivaren Wolfgang Holzmann i Weibern, \u00d6sterrike (2009-2016)<\/li>\r\n \t
- Lerbyggekurs i J\u00e4rbo (2010)<\/li>\r\n \t
- Studieresa till Litauen (2011)<\/li>\r\n \t
- Samverkan med Lerbyggef\u00f6reningen i Litauen (2011)<\/li>\r\n \t
- Samverkan med Herbert Gruber, ordf\u00f6rande i f\u00f6reningen f\u00f6r byggekologi och halmbalshusbygge i \u00d6sterrike (2012 - )<\/li>\r\n \t
- Samverkan avloppsl\u00f6sningar med Froste Persson, Simrishamn (2012-2017)<\/li>\r\n \t
- Samverkan lerhusbygge med Julio Perez fr\u00e5n Gaia Arkitektur i Oslo, Norge (2013, 2023)<\/li>\r\n \t
- Samverkan solenergi med Solarier, \u00d6sterrike (2013)<\/li>\r\n \t
- Samverkan halmbalshusbygge med ekoarkitekt Martin Zeiko, \u00d6sterrike (2014-2016)<\/li>\r\n<\/ul>\r\n
Mer om byggekologins pelare:<\/strong><\/h3>\r\n
Milj\u00f6anpassning<\/h3>\r\n
\"Vi h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rst\u00f6ra v\u00e5r vackra planet Jorden, f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r v\u00e5ra liv. Allt fler inser vikten av att hejda milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6rningen och skapa en h\u00e5llbar samh\u00e4llsutveckling. Det \u00e4r br\u00e5ttom, vi m\u00e5ste \u00e4ndra v\u00e5rt s\u00e4tt att leva nu. M\u00e5nga forskare och opartiska bed\u00f6mare menar att vi nu har ett litet antal \u00e5rtionden p\u00e5 oss att skapa en h\u00e5llbar utveckling, med allt vad det inneb\u00e4r.\" skriver Varis Bokalders och Maria Block<\/blockquote>\r\nMilj\u00f6anpassning utg\u00f6r en av byggekologins pelare: \u201dAtt anpassa till platsen inneb\u00e4r att platsen m\u00e5ste studeras med avseende p\u00e5 naturen, klimatet, samh\u00e4llsstrukturen samt m\u00e4nskliga aktiviteter. Man utg\u00e5r ifr\u00e5n platsens f\u00f6ruts\u00e4ttningar i sin placering f\u00f6r att skapa harmoni med naturen och f\u00f6r m\u00e4nniskorna. Befintlig bebyggelse tas till vara och milj\u00f6anpassas\u201d skriver Varis Bokalders och Maria Block. Under research- och planeringsfasen studerade vi naturen och dess resurser, klimatet, lokalsamh\u00e4llet och \u00d6sterlens backlandskap. Vi unders\u00f6kte och gjorde en kartl\u00e4ggning av g\u00e5rdens historia, vattent\u00e4kter, topografi, jordarter, vegetation, fauna, vindar, solst\u00e5nd, milj\u00f6hot, avlopp och v\u00e4rmeanl\u00e4ggning. Detta i syfte att ta tillvara befintliga byggnader och anpassa dem liksom v\u00e5r vision med sina nybyggnationer till platsen och milj\u00f6n. Exempelvis har alla byggnader placerats p\u00e5 ej odlingsbar mark dvs stenig och delvis sur mor\u00e4n. Framtidsverkstaden har placerats mellan befintliga tr\u00e4d; en fl\u00e4der, en gran och fyra bokar. \u00c4ven val av byggmaterial och konstruktioner, form- och f\u00e4rg etc. har anpassats till platsen. Klimatdata ligger till grund f\u00f6r energiber\u00e4kningar som i sin tur styr val och m\u00e4ngd av material, val av konstruktioner och f\u00f6nster etc. Klimatdata ligger \u00e4ven till grund f\u00f6r ber\u00e4kningar av det kombinerade v\u00e4rmesystemet och placeringen av solf\u00e5ngare och -celler.\r\n
Kretsloppsanpassning<\/h3>\r\nAtt sluta kretslopp utg\u00f6r en av byggekologins pelare:\r\n
\u201dAtt sluta kretslopp \u00e5stadkoms genom att b\u00e5de uppv\u00e4rmning och elproduktion sker med f\u00f6rnybar energi. Avloppssystemet utf\u00f6rs s\u00e5 att n\u00e4rings\u00e4mnen kan \u00e5tervinnas. F\u00f6r att organiskt material fr\u00e5n avfall och avlopp ska kunna \u00e5terf\u00f6ras till odlingsmarken m\u00e5ste gr\u00f6nska och odling integreras med bebyggelsen.\u201d<\/blockquote>\r\nskriver Varis Bokalders och Maria Block. Uppv\u00e4rmningen av vattnet i det vattenburna systemet sker genom ett kombinerat v\u00e4rmesystem som best\u00e5r av en kombipanna med solf\u00e5ngare och ackumulatortankar. Solcellerna producerar sol-el. Klimatdata ligger till grund f\u00f6r ber\u00e4kningar av det kombinerade v\u00e4rmesystemet och placeringen av solf\u00e5ngare och -celler. Organiskt material fr\u00e5n avfall komposteras liksom fekalier och urin och \u00e5terf\u00f6rs till odlingsmarken s\u00e5 att n\u00e4rings\u00e4mnen kan \u00e5tervinnas. Resterande gr\u00e5vatten fr\u00e5n avloppssystemet renas i en markanl\u00e4ggning och leds d\u00e4refter till dammen d\u00e4r vattenv\u00e4xter tar \u00f6ver reningsprocessen.\r\n\r\n
![\"\"](\"http:\/\/www.ecotopia.se\/sites\/default\/files\/p6212046.jpg\")
\r\nBygga sunda hus<\/h3>\r\nAtt bygga sunda hus utg\u00f6r en av byggekologins pelare:\r\n
\u201dAtt bygga sunda hus genom att v\u00e4lja material utifr\u00e5n milj\u00f6- och h\u00e4lsosynpunkt. Installationerna skall ge ett sunt och komfortabelt inneklimat. Tekniskt utf\u00f6rande skall undvika problem med fukt, radon och buller samt underl\u00e4tta st\u00e4dning och underh\u00e5ll. Milj\u00f6m\u00e5len styr genom hela planerings- och byggprocessen\u201d skriver Varis Bokalders o Maria Block.<\/blockquote>\r\nSom byggmaterial har vi valt lera, skiffer, l\u00e4rksp\u00e5n, sten, halm, tr\u00e4 och keramik. Som isoleringsmaterial hampa, lin, f\u00e5rull, tr\u00e4ull, skumglas och cellulosa. M\u00f6tesplatsens installationer har placerats i lerskikt. Genom olika tekniska utf\u00f6randen som isolering med milj\u00f6v\u00e4nlig \u00e5ngsp\u00e4rr, vind- och takpapp, linolje- och \u00e4ggtemperam\u00e5lning, till\u00e4ggsrutor, bullervall und radonsanering har vi hittat h\u00e5llbara l\u00f6sningar. Ecotopia \u00d6sterlen erbjuder \u00e4ven ekostugor utan el f\u00f6r elk\u00e4nsliga personer. Lokalerna \u00e4r l\u00e4tta att st\u00e4da och underh\u00e5lla och milj\u00f6m\u00e5len utifr\u00e5n v\u00e4rderingskriterier f\u00f6r milj\u00f6klassning styrt planerings- och byggprocessen.\r\n\r\n
![\"\"](\"http:\/\/www.ecotopia.se\/sites\/default\/files\/p6212054.jpg\")
\r\nHush\u00e5lla med resurser<\/h3>\r\n
![\"DSC_0712\"](\"https:\/\/www.ecotopia.se\/sv\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/DSC_0712.jpg\")
Att hush\u00e5lla med resurser utg\u00f6r en av byggekologins pelare:\r\n\u201dAtt hush\u00e5lla med resurser uppn\u00e5s genom att byggnaderna g\u00f6rs resurseffektiva, v\u00e4rmebehov och elanv\u00e4ndning minimeras och vattensn\u00e5l teknik anv\u00e4nds. Avfallsm\u00e4ngderna reduceras, man sorterar sopor och ser till att avfallet komposteras, \u00e5teranv\u00e4nds eller \u00e5terbrukas.\u201d skriver Varis Bokalders o Maria Block.<\/blockquote>\r\nF\u00f6r att resurseffektivisera den gamla jordbruksfastigheten har vinden isolerats med cellulosa och nytt tak lagts. Vad g\u00e4ller nybyggnationen f\u00f6religger noggranna energiber\u00e4kningar. Dessa ligger till grund f\u00f6r resurseffektiviserande l\u00f6sningar och att v\u00e4rmebehovet minimeras genom val av material och m\u00e4ngd, val av f\u00f6nster liksom isolering i d\u00f6rrar, fundament och tak etc. F\u00f6rutom energideklarationen utg\u00f6r t\u00e4thetstest och termografering viktiga instrument f\u00f6r resurseffektiviseringen. Uppv\u00e4rmningen av m\u00f6tesplatsen sker \u00e4ven genom en vedeldad bakugn n\u00e4r vi bakar. El-anv\u00e4ndningen reduceras genom ljusinsl\u00e4pp fr\u00e5n f\u00f6nster, utformandet av f\u00f6nsternischer, val av lampor, tidsstyrd belysning, jordk\u00e4llare och skafferi ist\u00e4llet f\u00f6r kylsk\u00e5p och frys, energiklassad kyl och frys etc. P\u00e5 Ecotopia \u00d6sterlen sorteras sopor, komposteras organiskt material och anv\u00e4nds recyclingmaterial liksom g\u00e5rdens m\u00e5nga sm\u00e5skaliga och f\u00e4rre stora naturresurser. G\u00e5rdens st\u00f6rsta resurs \u00e4r vatten. Det flyter 3700 liter tj\u00e4nligt vatten per tim p\u00e5 11 meters djup d\u00e4r brunnen \u00e4r borrad. Men vattensn\u00e5l teknik har \u00e4nda prioritet och s\u00f6kandet efter h\u00e5llbara l\u00f6sningar f\u00f6r regnvattenuppsamlingen eftersom \u00f6verskottet p\u00e5 vatten \u00e4r ett faktum. Kan Ecotopia \u00d6sterlen dela med sig av sitt vatten?\r\n\r\n(Bild: Jordk\u00e4llaren d\u00e4r alla rotfrukter som potatisar, mor\u00f6tter, palsternackor, k\u00e5lr\u00f6tter, r\u00f6dbetor och gulbetor lagras i mj\u00f6lkkannor fr\u00e5n sept\/okt till juni s\u00e5vida vi inte \u00e4tit upp det tidigare).\r\n
Ekologi<\/h3>\r\nEkologi betyder \u201dvetenskapen om de levande varelsernas relationer till sin omv\u00e4rld\u201d. Ekosystemet utg\u00f6r komplexa sammanhang mellan v\u00e4xter, djur, m\u00e4nniskor, mikroorganismer, vatten, vind, mineraler med mera. Ekologins grundregler:\r\n
- \r\n \t
- Allting h\u00e4nger ihop med allt annat<\/li>\r\n \t
- Allting m\u00e5ste ta v\u00e4gen n\u00e5gonstans<\/li>\r\n \t
- Naturen vet b\u00e4st<\/li>\r\n \t
- Det finns inga gratisluncher.(Barry Commoner i Cirkeln sluter sig<\/em>)<\/li>\r\n<\/ul>\r\n
Ekologiska byggmaterial<\/h3>\r\nMaterialvalet har styrts av utv\u00e4rderingarna \u201drekommenderas\u201d och \u201daccepteras\u201d i Varis Bokalders och Maria Blocks bok Byggekologi\/f\u00f6rlag Svensk Byggtj\u00e4nst AB)\u00a0<\/a>\r\n\r\n
- Kursen B\u00e4rkraftigt byggande och boende vid H\u00f6gskolan i Dalarna (2008-2009)<\/span><\/li>\n
- Allting m\u00e5ste ta v\u00e4gen n\u00e5gonstans<\/span><\/li>\n
- Halmbalshus p\u00e5 Ecotopia<\/span><\/a><\/li>\n