Spåntak m. solfångare

Spåntakläggarna från Österrike är på plats. Först lägger de upp läkten sedan lägger de deras egna handkluvna lärkspån på taket. Andreas Heim o Simon börjar sin arbetsdag när solen går upp och sista spånet läggs när solen går ner. Men med gemytliga pauser dessemellan så klart. Ursprungligen låg det ”stickespån” på taket. Så vi upprätthåller gårdens nästan 200-åriga historia. Andreas o hans bror är femte generationen spåntakläggare i släkten. De lever på en liten gård som ligger 1200 meter över havet. Under vintern söker familjen lämpliga lärkträd som växer minst 1500 meter över havet. Dessa långsamt växande träd fäller de o klyver de till spån. 33 000 spån krävdes för vårt tak.   Hållbarheten beräknas till 60 – 80 år. Plåtslagaren har gjort plåtarbeten som förhindrar att spånet blir blött underifrån när det regnar. Spåntaket är ett levande o vackert tak som smälter in i naturen, tycker vi. Dessutom binder spån som byggmaterial koldioxid ur luften.  Vi är riktigt nöjda med detta val. Har tillsammans försökt lösa solfångarproblemet (se blog 21/9). Hittade en annan lösning för den ena solfångaren än på innergårdens södertak. Den solfångaren kommer vi att montera på teknikrummets tak.  Detta för att inte förstöra skånelängans karaktär. Men utmed vägen är den andra solfångaren infälld i taket. Resultatet syns i bildcollaget:

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.