Byggekologi

Byggekologi (internationellt även kallat green building) utgörs av den omfattande läran om växelverkan mellan människan, hennes bebyggda miljö och ekosystemet. Men även hållbart, energieffektivt och giftfritt byggande utifrån anpassad kunskap och teknik. Alltihop med målet att efterlämna en hållbar och bärkraftig miljö till nästkommande generationer.

Vi har valt ut olika ekologiska byggmaterial som lera, halm, gårdens stenar, trä, hampa, lin och fårull. Detta för att kunna inspirera andra till att bygga ekologiskt. Men framförallt har vi när vi undersökt gårdens jordmån hittat både lera (blålera), sand, sten och morän (bärlager). Viktiga tillgångar för både planering och byggande!

Byggekologins grundpelare:

 

  • Val av ekologisk plats (infrastruktur, kollektivtrafik, landskapsskydd)
  • Bygga med ekologiska material vars råvaror utvunnits och används på ett hållbart sätt och helst kan återvinnas. Dessutom skall dessa material ha framställts energisnålt och ej förorsakat längre transporter (lokalproducerat)
  • Undvik råvaror med ekologiskt betänkliga brister och sådana som innehåller toxiner
  • Byggnadens låga energianvändning uppnås genom: 1) optimal användning av solenergi 2) energisparande värmeisolering 3) samstämmighet mellan byggfysik och teknisk utrustning 4) energisnål teknik 5) täcka energibehovet genom förnyelsebar energi som solvärme och ekologiska bränslen
  • Håll den bebyggda ytan liten och/eller integrera gröna växter
  • Regnvattenuppsamling dvs. skilj på drick- och bruksvatten som kan användas till rengöring och bevattning
  • Kretsloppsavlopp med växter för vattenrening och naturlig pool

Våra huvudsakliga inspirations- och kunskapskällor:

 

  • Energimässan (Energiesparmesse) i Wels, Österrike (2007-2011) Läs mer…
  • Kursen Bärkraftigt byggande och boende vid Högskolan i Dalarna (2008-2009) Läs mer…
  • Varis Bokalders o Maria Blocks bok (Byggekologi/Förlag Svensk Byggtjänst AB, 2004 och 2009) Länk till bokhandel…
  • Studentprojekt (2008-2009) som delvis hölls på gården med fakulteten Arkitektur vid Universitetet i Linz, Österrike Läs mer…
  • Permakulturdesignprojekt på gården (2009) med internationella permakultudesignern Barbara Brodegger Läs mer…
  • Samverkan med Feng Shui rådgivaren Marianne Winkler i Salzburg, Österrike
  • Samverkan med energirådgivaren Wolfgang Holzmann i Weibern, Österrike (2009-2012) Läs mer…
  • Lerbyggekurs i Järbo (2010) med Johannes Riesterer Läs mer…
  • Studieresa till Litauen (2011) Läs mer…
  • Samverkan med Lerbyggeföreningen i Litauen (2011) Läs mer…
  • Samverkan med Herbert Gruber, ordförande i föreningen för byggekologi och halmbalshusbygge (2012, 2013) Läs mer…
  • Samverkan med Julio Perez från Gaia Arkitektur i Oslo, Norge (2013) Läs mer…

Dessa kort- och långsiktiga målsättningar som vi formulerade 2008 har styrt uppbyggnaden av Ecotopia Österlen:

 

  • leva energisnålt för att spara miljö
  • bo och leva i samklang med naturen
  • bo och leva enkelt/billigt samtidigt som man höjer livskvaliteten
  • bli självhushållande på förnybar energi (värme och el), vatten, ekologisk mat etc.
  • bygga ekologiskt och energisparande utan merkostnad
  • bygga ett kretsloppsavlopp från tanke till handling
  • bygga sunda hus
  • ställa många frågor kring värmelösningar, byggmaterial etc för medvetna val
  • söka kompetenta lokala entreprenörer och producenter
  • jämföra kvalitet och pris mellan olika svenska och europeiska produkter och tjänster
  • omvandla ett forskningsresultat till en bygghandling
  • ställa sig själv i centrum av byggprocessen och styra upp densamma

En av våra målsättningar var ”att ställa sig själv i centrum av byggprocessen och styra upp densamma”. Därför valde vi delad entreprenad framför general- och totalentreprenad. Som byggherrar och självbyggare har vi varit upphandlare, administratörer, platschefer, byggarbetare, städpersonal…. och kreatörer som ritade byggnader.

Under planerings- och uppbyggnadsperioden av Ecotopia Österlen (2007-2016) har vi orienterat oss kring skånskt, svenskt, österrikiskt och litauiskt ekobygge.

 

Miljöanpassning

Varis Bokalders och Maria Block inleder boken Byggekologi (Förlag Svensk Byggtjänst AB, 2009) med följande text:

”Vi håller på att förstöra vår vackra planet Jorden, förutsättningen för våra liv. Allt fler inser vikten av att hejda miljöförstörningen och skapa en hållbar samhällsutveckling. Det är bråttom, vi måste ändra vårt sätt att leva nu. Många forskare och opartiska bedömare menar att vi nu har ett litet antal årtionden på oss att skapa en hållbar utveckling, med allt vad det innebär.”

Miljöanpassning utgör en av byggekologins pelare: ”Att anpassa till platsen innebär att platsen måste studeras med avseende på naturen, klimatet, samhällsstrukturen samt mänskliga aktiviteter. Man utgår ifrån platsens förutsättningar i sin placering för att skapa harmoni med naturen och för människorna. Befintlig bebyggelse tas till vara och miljöanpassas” skriver Varis Bokalders och Maria Block. Under research- och planeringsfasen studerade vi naturen och dess resurser, klimatet, lokalsamhället och Österlens backlandskap. Vi undersökte och gjorde en kartläggning av gårdens historia, vattentäkter, topografi, jordarter, vegetation, fauna, vindar, solstånd, miljöhot, avlopp och värmeanläggning. Detta i syfte att ta tillvara befintliga byggnader och anpassa dem liksom vår vision med sina nybyggnationer till platsen och miljön. Exempelvis har alla byggnader placerats på ej odlingsbar mark dvs stenig och delvis sur morän. Framtidsverkstaden har placerats mellan befintliga träd; en fläder, en gran och fyra bokar. Även val av byggmaterial och konstruktioner, form- och färg etc. har anpassats till platsen. Klimatdata ligger till grund för energiberäkningar som i sin tur styr val och mängd av material, val av konstruktioner och fönster etc. Klimatdata ligger även till grund för beräkningar av det kombinerade värmesystemet och placeringen av solfångare och -celler.

Kretsloppsanpassning

Att sluta kretslopp utgör en av byggekologins pelare:

”Att sluta kretslopp åstadkoms genom att både uppvärmning och elproduktion sker med förnybar energi. Avloppssystemet utförs så att näringsämnen kan återvinnas. För att organiskt material från avfall och avlopp ska kunna återföras till odlingsmarken måste grönska och odling integreras med bebyggelsen.”

skriver Varis Bokalders och Maria Block. Uppvärmningen av vattnet i det vattenburna systemet sker genom ett kombinerat värmesystem som består av en kombipanna med solfångare och ackumulatortankar. Solcellerna producerar sol-el. Klimatdata ligger till grund för beräkningar av det kombinerade värmesystemet och placeringen av solfångare och -celler. Organiskt material från avfall komposteras liksom fekalier och urin och återförs till odlingsmarken så att näringsämnen kan återvinnas. Resterande gråvatten från avloppssystemet renas i en markanläggning och leds därefter till dammen där vattenväxter tar över reningsprocessen.

Bygga sunda hus

Att bygga sunda hus utgör en av byggekologins pelare:

”Att bygga sunda hus genom att välja material utifrån miljö- och hälsosynpunkt. Installationerna skall ge ett sunt och komfortabelt inneklimat. Tekniskt utförande skall undvika problem med fukt, radon och buller samt underlätta städning och underhåll. Miljömålen styr genom hela planerings- och byggprocessen”

skriver Varis Bokalders o Maria Block. Materialvalet har styrts av materialbedömningarna ”rekommenderas” och ”accepteras” i boken Byggekologi (förlag Svensk Byggtjänst AB, 2009).

Som byggmaterial har vi valt lera, skiffer, lärkspån, sten, halm, trä och keramik. Som isoleringsmaterial hampa, lin, fårull, träull, skumglas och cellulosa. Mötesplatsens installationer har placerats i lerskikt. Genom olika tekniska utföranden som isolering med miljövänlig ångspärr, vind- och takpapp, linolje- och äggtemperamålning, tilläggsrutor, bullervall und radonsanering har vi hittat hållbara lösningar. Ecotopia Österlen erbjuder även ekostugor utan el för elkänsliga personer. Lokalerna är lätta att städa och underhålla och miljömålen utifrån värderingskriterier för miljöklassning styrt planerings- och byggprocessen.

Hushålla med resurser

DSC_0712Att hushålla med resurser utgör en av byggekologins pelare:

”Att hushålla med resurser uppnås genom att byggnaderna görs resurseffektiva, värmebehov och elanvändning minimeras och vattensnål teknik används. Avfallsmängderna reduceras, man sorterar sopor och ser till att avfallet komposteras, återanvänds eller återbrukas.”

skriver Varis Bokalders o Maria Block.

För att resurseffektivisera den gamla jordbruksfastigheten har vinden isolerats med cellulosa och nytt tak lagts. Vad gäller nybyggnationen föreligger noggranna energiberäkningar. Dessa ligger till grund för resurseffektiviserande lösningar och att värmebehovet minimeras genom val av material och mängd, val av fönster liksom isolering i dörrar, fundament och tak etc. Förutom energideklarationen utgör täthetstest och termografering viktiga instrument för resurseffektiviseringen. Uppvärmningen av mötesplatsen sker även genom en vedeldad bakugn när vi bakar. El-användningen reduceras genom ljusinsläpp från fönster, utformandet av fönsternischer, val av lampor, tidsstyrd belysning, jordkällare och skafferi istället för kylskåp och frys, energiklassad kyl och frys etc. På Ecotopia Österlen sorteras sopor, komposteras organiskt material och används recyclingmaterial liksom gårdens många småskaliga och färre stora naturresurser. Gårdens största resurs är vatten. Det flyter 3700 liter tjänligt vatten per tim på 11 meters djup där brunnen är borrad. Men vattensnål teknik har ända prioritet och sökandet efter hållbara lösningar för regnvattenuppsamlingen eftersom överskottet på vatten är ett faktum. Kan Ecotopia Österlen dela med sig av sitt vatten?

(Bild: Jordkällaren där alla rotfrukter som potatisar, morötter, palsternackor, kålrötter, rödbetor och gulbetor lagras i mjölkkannor från sept/okt till juni såvida vi inte ätit upp det tidigare).

Ekologi

Ekologi betyder ”vetenskapen om de levande varelsernas relationer till sin omvärld”. Ekosystemet utgör komplexa sammanhang mellan växter, djur, människor, mikroorganismer, vatten, vind, mineraler med mera. Ekologins grundregler:

  • Allting hänger ihop med allt annat
  • Allting måste ta vägen någonstans
  • Naturen vet bäst
  • Det finns inga gratisluncher.(Barry Commoner i Cirkeln sluter sig)

Ekologiska byggmaterial

Materialvalet har styrts av utvärderingarna ”rekommenderas” och ”accepteras” i Varis Bokalders och Maria Blocks bok Byggekologi/förlag Svensk Byggtjänst AB, 2009. Som byggmaterial har vi valt lera, sten, lecablock, halm och trä. För takläggning skiffer, keramik, gräs och lärkspån. Som isoleringsmaterial hampa, lin, vass, fårull, träull, skumglas och cellulosa.

Ekologiska färger

Allt måleriarbete sker med linoljefärger, kalk, öl och äggtempera där gårdens ägg använts. Alla fönster i lärkträd har behandlats med Bioimpression (oljefernissa) och Ottossons färgmakeri har blandat färger utifrån våra önskemål. Den gröna färgen har fått namnet ”Ecotopia grön” och framtidsverkstadens gula färg heter ”guldgul”.